Först var jag sjuk två veckor därav tystnad på bloggen. Kunde inte rida eller göra så mkt över huvudtaget faktiskt. Låg i soffan och tyckte synd om mig själv ;D Fanns inte så mkt att skriva ens.

 

Men största anledningen till varför det varit tyst på bloggen är för att jag inte haft lust att skriva pga att Bettan kommer att somna in. Har inte velat tänka på det, bli påmind om det, eller skriva och berätta om det. Så att skriva på bloggen har inte känts roligt alls. 

 

I morgonbitti så blir hennes sista åktur i livet till kliniken för att få somna in ='(. Är så otroligt tungt och jag vill verkligen inte, men hon har fått ont och haltar när hon går så har inga flera val längre. Hon är verkligen den bästa, underbaraste häst jag vet och jag är så glad att jag fått haft henne som min bästa vän i 5 1/2 år på dagen faktiskt upptäckte jag nu. (i morgon)

 

Livet är så orättvis varför hade hon inte bara kunnat få må så pass bra, så hon kunnat fortsatt gå i hagen. Som min och Quickens bästa vän, vi älskar henne så otroligt mkt och Q tar alltid henne i försvar och mår dåligt så fort hon går utanför hans synhåll.

 

Ser verkligen inte fram emot att denna dag ska ta slut, utan vill att denna dag alltid ska stanna kvar. Har varit ute hos dom hela förmiddagen och kommer vara där hela eftermiddagen och kvällen.

 

Så förra inlägget om nya hästen Daimex är ett sällskap till Quicken som jag fått lånat av ägaren till Alan. Tanken är att det sen kommer en ny häst i okt men hon har föl så kan inte komma tidigare än så. 

 

I tisdags så fotograferades jag och Bettan så ni kommer få se bilderna från det så fort fotografen är klar med dom. Har fått sett några och det finns en del riktigt fin på oss =D. Ett minne för livet var det jag ville ha. Ska försåra upp tavlor på oss.